Ja så var datumet för operationen spikat då!
Den 8 juni blir det dags för mig att ligga på operationsbordet och få ryggen lagad - flodhästarna skenar redan i magen!
Den 23 maj ska jag dit för alla preop tester och undersökningar, få träffa narkosläkaren, kika på avdelningen lite grann samt träffa ryggdoktorn igen.
Jag gissar att tiden fram till operationen kommer gå tok fort, en vecka flyger ju iväg och det är ju inte så långt kvar till 8 juni. Jösses alltså, jag ska verkligen få ryggen lagad! det känns så definitivt nu när datumet är satt och samtidigt så otroligt overkligt, kul, skrämmande och helt enkelt underbart!
onsdag 27 april 2011
tisdag 26 april 2011
Härligt väder och funderingar
Vilken härlig Påskhelg vi har haft!
Vädret har varit helt fantastisk, runt 20 grader varm varje dag och soligt! där vi bor blåser det nästan jämt, men det har ändå varit så varmt och härligt!
Vi har haft tid att umgås med våra nära och kära, suttit ute och fikat, ätit och grillat - mer sånt!
Men det jag tänker på ibland och som egentligen är ganska hemskt, det är hur man efter så lång tid med värk har blivit van på något sätt, att denna konstanta smärta har blivit ett normaltillstånd i min vardag - jag kan sitta och äta, prata och skratta med vänner samtidigt som värken river igenom hela min kropp och den jag pratar med har ingen aning om vad som pågår inne i mig... det är så svårt med en "skada" som inte syns.... jag undrar om det är därför man ofta blir misstrodd av personer inom vården, eller människor man inte känner så väl - det syns ju inte på mig, jag visar det sällan utåt, utan jag "biter ihop" och kör på... det syns ingenting på mig, alltså måste jag vara frisk... detta gäller ju givetvis alla sjukdomar som inte syns på utsidan... syns det inte, så finns det inte för de som står på utsidan....
Men oj vad den finns....och den är så utmattande och emotionellt uttömmande att jag ofta på eftermiddagen/kvällen ramlar ihop till en liten våt pöl i soffan/sängen och inte kan förmå mig till något mer och jag vill bara sova, men kan jag sova? nehej då, så bra ska vi inte ha det! nu ska vi ligga och vrida oss i smärtor i några timmar och när jag äntligen lyckats somna, ja då kanske jag rör mig i sömnen och pang! så var jag vaken igen....
Bit ihop eller bryt ihop
Just nu väntar jag på det ödesdigra brevet från Spine Center då jag ska få ett operationsdatum... det är med skräckblandad förtjusning jag väntar på detta. När det brevet har kommit blir operationen helt plötsligt så mycket mera verklig, fjärilar i magen är nog det minsta jag kommer ha - flodhästar som skenar kommer nog vara en mer passande känsla :)
Men oj vad bra det kommer bli efteråt! jag har i alla fall 87% chans att bli helt, HELT återställd, det är ganska bra odds tycker jag!
Allt runtomkring, att bli sövd, operationen i sig, sjukhusvistelsen, den jobbiga rehaben, försöker jag skjuta undan - inte tänka för mycket, bara göra, det kommer bli bra!
tisdag 19 april 2011
Ljuspunkter...
Vårvädret fortsätter! Härligt värre, nästan så det kan klassas som sommar väder med 18 grader i skuggan och 31 i solen! (ok, försommarvärme i alla fall)
Idag får jag besök av finaste Linda med sin dotter Molly och hennes två hundar Kaizer och Boss - det ska bli jättetrevligt!
Linda och jag bodde en gång grannar och sågs så gott som varje dag, gick med hundarna, hittade på utflykter, gick på krogen och lagade middagar ihop hemma - sen träffade vi båda två kärleken på olika håll och bor nu ca 8 mil ifrån varandra! så vi syns inte lika ofta, men det är alltid lika kul när vi gör det!
Idag får jag besök av finaste Linda med sin dotter Molly och hennes två hundar Kaizer och Boss - det ska bli jättetrevligt!
Linda och jag bodde en gång grannar och sågs så gott som varje dag, gick med hundarna, hittade på utflykter, gick på krogen och lagade middagar ihop hemma - sen träffade vi båda två kärleken på olika håll och bor nu ca 8 mil ifrån varandra! så vi syns inte lika ofta, men det är alltid lika kul när vi gör det!
lördag 16 april 2011
Vårväder!
Härligt härligt!
Men ack så frustrerande.... mitt huvud vill så mycket mer än vad kroppen klarar av och frustrationen gnager ända in i själen...
Jag vill kunna göra allt som mitt huvud vill... gräva nya rabatter, rensa ogräs, plantera blommor, förbereda grönsakslandet, städa växthuset, kratta gräsmattan, gödsla allt som ska gödslas, gå en långpromenad, bjuda på en brakmiddag, städa, tvätta, diska, handla... ja listan bara fortsätter... så idag har jag pysslat lite i trädgården, rensat lite gräs ur en rabatt... sen tog det stopp.....
Så nu får jag... ja, stretcha ryggen...
Annars är det mycket tankar och funderingar inför operationen överlag (så det är ganska trångt med tankar i min hjärna just nu som ni förstår) och ju mer jag tänker på själva operationen desto mer stressad blir jag, så då skjuter jag bort det istället och låtsas att jag är ovetande och inte förstår hur stor operationen är, fast det vet jag ju egentligen, inners inne och så bara spinner det vidare...
Så nu ska jag gå och ta en kopp kaffe istället och försöka vara ovetande, sen måste jag vila en liten stund... mina dagar i ett nötskal, gör en grej som tar 1 timme = vila 2 timmar, gör en grej som tar 2 timmar = vila 4 timmar osv...
Men ack så frustrerande.... mitt huvud vill så mycket mer än vad kroppen klarar av och frustrationen gnager ända in i själen...
Jag vill kunna göra allt som mitt huvud vill... gräva nya rabatter, rensa ogräs, plantera blommor, förbereda grönsakslandet, städa växthuset, kratta gräsmattan, gödsla allt som ska gödslas, gå en långpromenad, bjuda på en brakmiddag, städa, tvätta, diska, handla... ja listan bara fortsätter... så idag har jag pysslat lite i trädgården, rensat lite gräs ur en rabatt... sen tog det stopp.....
Så nu får jag... ja, stretcha ryggen...
Annars är det mycket tankar och funderingar inför operationen överlag (så det är ganska trångt med tankar i min hjärna just nu som ni förstår) och ju mer jag tänker på själva operationen desto mer stressad blir jag, så då skjuter jag bort det istället och låtsas att jag är ovetande och inte förstår hur stor operationen är, fast det vet jag ju egentligen, inners inne och så bara spinner det vidare...
Så nu ska jag gå och ta en kopp kaffe istället och försöka vara ovetande, sen måste jag vila en liten stund... mina dagar i ett nötskal, gör en grej som tar 1 timme = vila 2 timmar, gör en grej som tar 2 timmar = vila 4 timmar osv...
onsdag 13 april 2011
Ingen lek...
Nej, det är ingen lek att göra ryggtänj övningar var 15:e minut....
Timern är inställd på telefonen, annars skulle jag aldrig komma ihåg det, det är helt sanslöst hur fort en kvart går!
Så nu känns det som om jag knappt gör annat än ryggstretchar hela dagarna, men ack så viktigt, så pass viktigt att om jag inte har skött övningarna som jag ska så kan operationen bli uppskjuten... är mycket viktigt att jag har avslappnade ryggmuskler vid op dagen.
Eftersom jag gått med min dåliga rygg så pass länge så har mina ryggmuskler dragit ihop sig mer och mer hela tiden och är tydligen nu så korta, så korta och om de inte blivit längre vid op så kommer musklerna att fortsätta tvinga bak ryggen i ett onaturligt läge och det vill vi ju såklart inte :)
Utöver ryggtänjen så ska jag även göra övningar för att stärka magmusklerna då det är tänkt att magmusklerna ska bära upp den större tyngden av min kropp efter operationen. Det gör ont, ont, ont, men jag vet ju att det är för mitt eget bästa.
Konstigt egentligen, övningar som är plågsamma är för mitt eget bästa i slutändan...
Har även börjat sätta upp mål för framtiden, saker jag vill göra när jag är lagad i ryggen.
Eftersom jag har slutat röka (var ett krav för operation) och samtidigt jobbar för att gå ned i vikt (svårt, eftersom jag är mkt begränsad i mina motionsval) så ska jag efter operationen satsa på att springa Tjejmilen 2012 :)
Att springa är ju i dagsläget helt uteslutet för mig, men efter operationen, då jävlar!
Timern är inställd på telefonen, annars skulle jag aldrig komma ihåg det, det är helt sanslöst hur fort en kvart går!
Så nu känns det som om jag knappt gör annat än ryggstretchar hela dagarna, men ack så viktigt, så pass viktigt att om jag inte har skött övningarna som jag ska så kan operationen bli uppskjuten... är mycket viktigt att jag har avslappnade ryggmuskler vid op dagen.
Eftersom jag gått med min dåliga rygg så pass länge så har mina ryggmuskler dragit ihop sig mer och mer hela tiden och är tydligen nu så korta, så korta och om de inte blivit längre vid op så kommer musklerna att fortsätta tvinga bak ryggen i ett onaturligt läge och det vill vi ju såklart inte :)
Utöver ryggtänjen så ska jag även göra övningar för att stärka magmusklerna då det är tänkt att magmusklerna ska bära upp den större tyngden av min kropp efter operationen. Det gör ont, ont, ont, men jag vet ju att det är för mitt eget bästa.
Konstigt egentligen, övningar som är plågsamma är för mitt eget bästa i slutändan...
Har även börjat sätta upp mål för framtiden, saker jag vill göra när jag är lagad i ryggen.
Eftersom jag har slutat röka (var ett krav för operation) och samtidigt jobbar för att gå ned i vikt (svårt, eftersom jag är mkt begränsad i mina motionsval) så ska jag efter operationen satsa på att springa Tjejmilen 2012 :)
Att springa är ju i dagsläget helt uteslutet för mig, men efter operationen, då jävlar!
tisdag 12 april 2011
Så blir det operation då...
Igår kväll var jag på Spine Center och fick träffa min ryggdoktor.
Det bestämdes då att jag ska opereras i ryggen inom 1-2 månader (kötiden kan säkert ändra ttidsramen om jag har otur, men ändå).
Så vad är det då som ska opereras i ryggen?
Jo mellan kota L4-L5 har jag en disk som är degenererad och nästan svart, den disken kommer de byta ut mot en protes i Titan. En ganska stor operation som min doktor fick låta som det inte var svårare än att byta ett däck :)
Skillnaden med en sån här operation mot en steloperation är att vid en steloperation ökas belastningen på de omkringliggande friska kotorna och diskarna och då kan man på sikt få problem med dem istället.
Vid insättning av en protes behåller man rörligheten i ryggen och det blir ingen ökad belastning på de omkringliggande kotorna och diskarna.
Jag känner just nu en mycket skräckblandad förtjusning över detta.
Har aldrig blivit vare sig sövd eller opererad så detta är helt okänt territorium för mig...
Förhoppningen med denna operation är att jag ska bli helt återställd och få tillbaka min livskvalitet.
Det bestämdes då att jag ska opereras i ryggen inom 1-2 månader (kötiden kan säkert ändra ttidsramen om jag har otur, men ändå).
Så vad är det då som ska opereras i ryggen?
Jo mellan kota L4-L5 har jag en disk som är degenererad och nästan svart, den disken kommer de byta ut mot en protes i Titan. En ganska stor operation som min doktor fick låta som det inte var svårare än att byta ett däck :)
Skillnaden med en sån här operation mot en steloperation är att vid en steloperation ökas belastningen på de omkringliggande friska kotorna och diskarna och då kan man på sikt få problem med dem istället.
Vid insättning av en protes behåller man rörligheten i ryggen och det blir ingen ökad belastning på de omkringliggande kotorna och diskarna.
Jag känner just nu en mycket skräckblandad förtjusning över detta.
Har aldrig blivit vare sig sövd eller opererad så detta är helt okänt territorium för mig...
Förhoppningen med denna operation är att jag ska bli helt återställd och få tillbaka min livskvalitet.
lördag 9 april 2011
MR undersökning -check!
Ja så var MR undersökningen klar.
Nu är det bara spänd förväntan till på måndag då jag ska till Spine Center och få träffa ryggspecialisten :)
Nu är det bara spänd förväntan till på måndag då jag ska till Spine Center och få träffa ryggspecialisten :)
tisdag 5 april 2011
Nu händer det något!
Jo, som jag skrivit på infon ska jag här försöka dokumentera min väg till en frisk rygg...
Efter många, många olika turer inom sjukvården, med läkare som säger olika saker, läkare som inte vet vad de pratar om, läkare som gissar, läkare som inte tror på mig osv, listan kan göras lång så känns det som om någonting äntligen händer!
De senaste 5 åren har jag alltså i varierande grad plågats av min rygg som egentligen bara blivit successivt sämre och sämre men jag har kämpat på, med piller, med träning och försökt leva livet ändå så gott det går.
För ca 2 år sedan nådde jag verkligen botten och har sedan dess inte kunnat arbeta, ständigt varit fullproppad med piller och bara koncentrerat mig på att orka med varje dag och leva ett någorlunda hyfsat liv...
Varje läkare jag träffat har sagt, "det är bara att vänta, det blir bättre" eller "sådant här tar tid" eller "du vet, om du verkligen rörde så mycket på dig som du säger att du gör så skulle du vara bra nu" (verkligen min favorit, snacka om att trycka ned någon i skorna) eller "vi får prova en ny smärtlindring" eller "nej det behövs ingen ny MR" listan kan göras huuuuuur lång som helst!
Men så nu, efter mycket, mycket, mycket om och men ska jag på torsdag göra en ny MR och efter det måndagen den 11 april få träffa en ryggspecialist, en riktig sådan, inte en allmänortoped - det tog bara 5 år!
Så nu sätter jag allt hopp jag har kvar till att ryggspecialisten kan hjälpa mig att få tillbaka mitt liv, ett liv utan värk (jag har vid det här laget glömt bort hur det känns att inte ha ont)
Efter många, många olika turer inom sjukvården, med läkare som säger olika saker, läkare som inte vet vad de pratar om, läkare som gissar, läkare som inte tror på mig osv, listan kan göras lång så känns det som om någonting äntligen händer!
De senaste 5 åren har jag alltså i varierande grad plågats av min rygg som egentligen bara blivit successivt sämre och sämre men jag har kämpat på, med piller, med träning och försökt leva livet ändå så gott det går.
För ca 2 år sedan nådde jag verkligen botten och har sedan dess inte kunnat arbeta, ständigt varit fullproppad med piller och bara koncentrerat mig på att orka med varje dag och leva ett någorlunda hyfsat liv...
Varje läkare jag träffat har sagt, "det är bara att vänta, det blir bättre" eller "sådant här tar tid" eller "du vet, om du verkligen rörde så mycket på dig som du säger att du gör så skulle du vara bra nu" (verkligen min favorit, snacka om att trycka ned någon i skorna) eller "vi får prova en ny smärtlindring" eller "nej det behövs ingen ny MR" listan kan göras huuuuuur lång som helst!
Men så nu, efter mycket, mycket, mycket om och men ska jag på torsdag göra en ny MR och efter det måndagen den 11 april få träffa en ryggspecialist, en riktig sådan, inte en allmänortoped - det tog bara 5 år!
Så nu sätter jag allt hopp jag har kvar till att ryggspecialisten kan hjälpa mig att få tillbaka mitt liv, ett liv utan värk (jag har vid det här laget glömt bort hur det känns att inte ha ont)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)